Vanliga orsaker till hjärnskakning
Även om hjärnskakningar ofta förekommer inom idrotten så kan hjärnskakningar ske även i vardagen. Cykelolyckor, bilolyckor och fallolyckor är vanliga anledningar till att man slår huvudet. Även om de flesta hjärnskakningar sker vid direkt våld mot huvudet så kan hjärnskakningar också förekomma vid så kallat indirekt våld. Det betyder att man kan få en kraftfull smäll mot kroppen eller nacken som fortplantar sig till kraniet. Ett exempel på detta är om man faller från en stege och landar hårt på rygg, utan att huvudet slår i marken. I en sådan situation kan det ändå uppstå en hjärnskakning då det handlar om en hastig acceleration och inbromsning av hjärnan. Detta har länge uppmärksammats av internationella riktlinjer för att man inte ska avfärda hjärnskakningar bara för att huvudet inte drabbats av en direkt smäll.
Vad händer med hjärnan när man får en hjärnskakning?
Om huvudet utsätts för ett tillräckligt kraftigt våld som gör att huvudet accelererar och bromsar in hastigt så kan hjärnan skadas. Hjärnan består av många miljarder små nervtrådar vilka kan utsättas för töjningar vid en kraftfull smäll mot huvudet. Hjärnans nervtrådar tar då skada på ett mikroskopiskt plan, vilket orsakar en energikris som gör det svårt för nervtrådarna att fungera normalt. Skadan som hjärnan utsätts för behöver därefter tid på sig för att läka och för nervtrådarna att återfå sin normala funktion. Man är i dagsläget osäker på hur lång tid det tar för hjärnans nervceller att återhämta sig till fullo. Det man däremot har upptäckt är att det kan ta längre tid för hjärnan att återhämta sig fysiologiskt än vad det tar för symptomen att försvinna (Kamins 2017). Det betyder alltså att man kan känna sig 100% bra igen efter en hjärnskakning, samtidigt som hjärnan fortfarande genomgår en läkningsprocess. Detta är i synnerhet viktigt att veta inom idrotten för att man inte ska drabbas av ännu en hjärnskakning alldeles för tätt inpå den första.
Även om man idag inte vet exakt hur lång tid det tar för hjärnan att återhämta sig efter en hjärnskakning så ska man inte vara orolig för att en enskild hjärnskakning ska ge permanenta skador på hjärnan – även om symptomen ibland kan bli långvariga.

Acceleration och inbromsning
När huvudet utsätts för en kraftfull acceleration och inbromsning så kommer hjärnans olika strukturer utsättas för samma kraft. Det kan då ske skjuvande och roterande töjningar av hjärnans nervceller.
Blir man medvetslös av hjärnskakning?
Även om man vid en hjärnskakning kan man drabbas av en kortare stund av medvetslöshet så krävs det, till skillnad från tidigare rön, ingen medvetslöshet för att det ska kunna kallas för en hjärnskakning. Faktum är att de flesta som drabbas av hjärnskakning aldrig har varit medvetslösa vid olyckan. Inte heller krävs det att du kräks eller drabbas av minnesförlust för att man ska kunna ställa diagnosen (Silverberg 2023).
Så diagnostiseras en hjärnskakning
För att ställa en vårdgivare ska kunna ställa diagnosen hjärnskakning krävs det i regel två saker:
- Ett fysiskt våld antingen direkt eller indirekt mot huvudet som skapar en hastig acceleration och inbromsning av hjärnan.
- Symptom och tecken på hjärnskakning.
En vårdgivare ska alltid bedöma varje händelse individuellt då det ibland kan finnas andra anledningar till de symptom eller tecken som uppvisas. Vid vissa situationer är det väldigt lätt att ställa diagnosen hjärnskakning medan det i andra situationer är desto svårare. Vad man däremot inte får glömma bort är att en person som är med om en olycka kan drabbas av värre saker än bara en hjärnskakning. Därför är det extra viktigt att känna till varningstecken och symptom som avgör om man bör åka in till sjukhuset efter en smäll mot huvudet.